Ja det krävs en röst för att berätta så idag var det så skönt att vi av Eva Hallberg fick leka fram vår röst genom vår kropp. Tanken så som jag uppfattade den var att hitta fram till vår röst på ett skonsamt men ändå korrekt sätt utan att koppla på vår medvetna och kritiska hjärna, det gick i alla fall hem hos mig. Brukar väl mestadels prata om kropp och knopp men detta pass tog genväg kropp och röst och inte förrän i berättarövningarna kopplade vi på knoppen. Njaa kanske inte riktigt men vilken bra berättelse vi lyckades få ihop med stackars Signe, fembarnsmor, som ätit för mycket salt sill och var så gräsligt törstig. Men tillbaka till Eva Hallberg och hennes underbara Troll <3 som vi lekte fram och gav ljud och sång till. Det Tunga Lufsande Trollet till det Lätta Luftiga lilla Troll och sedan över till Trollet som var Stolt och Ståtligt. Kloka ord och användbara idéer om att genom vår kropp så öppnar vi upp vår rösts alla nyanser men även vikten av att lyssna... när vi hör vår inre röst så kan vi också sjunga eller "man kan inte sjunga det man inte hör". Vi kanske kan fortsätta med fler röstövningar och improvisation , vad var det ni sa sceniskröst? Ett stort TACK för nya kreativa övningar att prova, utveckla, utmanna eller bara göra i hemmets vrå. 

 

/Malin